Inlägg 250, sen jag startade.
Ganska bra ändå måste jag säga själv.
För tillfället mår jag skit.
Fick ont i magen efter maten och kvällen känns mer eller mindre förstörd.
Så mycket att se fram emot, men inget är lockande just nu.
Vill inte bli besviken mer. Vill inte bli nerdragen längre.
Vill nå toppen på brunnen, trött på att ligga längst ner och bli bortglömd och ruttna ..
Jag har alltid sagt att jag vill bli mamma tidigt, eller ja ville.
Nu är jag 22. Visst jag är fortfarande ung, men min dröm skulle varit perfekt när jag var 20.
Nu har jag två kompisar som fått barn, dessutom världens finaste dotter.
Klart man blir lite avundsjuk.
Det var en dröm jag önskar att jag levde just nu.
Jag har haft lyckan att träffa min drömman, en kille jag verkligen är lycklig med.
Vi skrattar, vi retas och vi bråkar, precis som alla andra, men allt är med kärlek.
Varje ord som sägs är med kärlek.
Jag vet att våran framtid är väldigt ljus, otroligt ljus om jag ska vara ärlig.
Det kommer alltid finnas ekonomi till vad som.
Jag känner bara att jag vill vara där nu, inte om 5-10 år.
Inte hade jag väl tänkt från början att jag på mitt 250:onde inlägg skulle sitta och vara skit depp, men så blev tyvärr fallet.
Ibland vill man vara älskad, vara i fokus.
Jag vill inte vara en vän man kan göra som man vill med.
Visst jag tål mycket. Men jag är inte mer eller mindre människa än någon annan.
Jag har känslor.
Jag har ett liv.
Jag har planer.
Det har pågått ett tag nu, och jag önskar att jag sagt nåt tidigare.
Jag hoppas verkligen inte att det är någon som tar illa vid sig, för det är inte meningen.
Jag ville bara berätta hur jag känner.
Tack för mig.
Inlägg nr 250.
Kanske det sista.
Vem vet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar