Började dagen med en härlig promenad i solen. +12 grader har vi haft idag, det är inte fy skit. Det sägs att det snart inte går att åka i backarna längre, så pass mycket har det smält. Dalälven kikar fram med sitt vackra vatten på sina ställen och det är så fridfullt att titta på. Man ska inte tvivla på vattnets krafter, speciellt inte här där det är otroligt strömt på sina ställen. Det har också visat sig när älven slukat några liv även den här vintern.. Resten av dagen har vi plockat lite. Diskat och det vanliga man gör varje dag ni vet. Varit ute och fotat, busat med hunden. Doftat in den härliga luften som luktar så speciellt när våren kommer.
Det är fortfarande lite rått på kvällarna och varje gång vi går promenad på kvällen luktar det sådär speciellt som det gör när det har regnat, sådär underbart. Därför kunde inte jag låta bli ikväll så jag har faktiskt precis kommit hem efter en promenad. Jag och Kira gick ensamma medans mannen förberedde maten. Lite rädd är man med bara ljuset ifrån några få gatulampor, vet att det finns både björn och varg här och trots att björnen ligger i ide (förhoppningsvis) så kan man inte hjälpa när hjärtat hoppar över ett slag när man hör något ifrån skogen.
Saknar min fina pappa. Har inte träffat honom på jättelänge känns det som.Vi har pratat lite om föräldrar idag och vad våra band med dom betyder för oss. Min mamma och pappa bryr sig jättemycket om mig och om Christoffer. Frågar en hel del och verkligen är med och uppdaterar sig. Christoffers mamma är med och uppdaterar sig också, och jag vet att vi har hennes fulla stöd, hon är verkligen urgullig och vet en hel del om både mig och sin son. Så kommer vi till Christoffers pappa, som faktiskt inte vet något alls om mig. Inte ett piss. Han är inte ett dugg intresserad och frågar ingenting. När jag tog upp det blev mannen lite ledsen och menar på att hans pappa inte vet ett piss om honom heller, eller vad han tycker om eller är intresserad av.. Fan, hemsk situation. Mannens farmor och farfar vet mer om mig än vad min svärfar gör. Hur kommer det sig att vissa inte är ett dugg intresserade av andra? Av sina barn..
Är man så förbannat självupptagen och egoistisk?
Eller vad beror det på?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar